Onsdagsmiddag
Idag har vi ätit middag hos Lotta, Patrik, Emma, Amanda och lilla Viggo. Jättetrevligt med lite middag och trevligt sällskap i all enkelhet. Varför måste man göra en så stor grej av allt? Varför måste man planera värsta middagen för lördagkvällen 4 veckor senare när det är minst lika mysigt med pasta carbonara en helt vanlig onsdag?
Jag tror att man är så fast i träsket med jobba, hämta barn, göra läxor, laga middag, lägga barn, somna i soffan att man glömmer den enkla vardagslyx som en middag med goa vänner.
Våra gamla grannar hade ett gäng kompisar som de åt middag med varje vecka, var tredje vecka var man middagsansvarig. Tänk vad mysigt, en kväll två veckor av tre får man åka bort o sätta sig vid dukat bord. Den lösningen skulle jag också kunna tänka mig, nån som vill haka på?
//Sara
