Syld...

Hemma och vabbar med snorig storebror idag o i morgon. Ger mig tillfälle att kurera min egen förkylning. Varför går man till jobbet när näsan rinner och huvudet dunkar? Varför stannar man inte hemma och kurerar förkylningen innan den bryter ut helt. I mitt fall anser jag mig inte va sjuk förrän jag har feber. Till saken hör att jag aldrig får feber, så ni kan ju tänka er hur ofta jag e hemma....

För att lägga last på börda så fick jag nummerlappen till min nästa mil på posten idag. Nästa söndag är det tänkt att Evelina och jag ska springa Hässelbyloppet. Jag har bara sprungit en gång sen tjejmilen och av olika anledningar så har jag inte fått till mina morgonpromenader i den utsträckning som jag önskat på sistone. Förhoppningsvis blir det som de andra gångerna, när man väl står där så kickar adrenalinet in och det går på ren vilja :-) Sen vet jag inte om en Ålandskryss a la Färjan är den bästa uppladdningen men ja ja....man lever bara en gång.

Nu e de filmtajm, see ya!

//Sara

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0